Skip to main content
search

Skalpblockad

Hem » Kapitel » Skalpblockad

Författare:
Toby Bown

Granskare:

Kai Knudsen



Uppdaterad:
28 mars, 2025

Skalpblockad ger en möjlighet att operera sederade eller vakna patienter i skalpen utan fullnarkos. En Skalpblockad kan undvika stora volymer lokalanestetika och därmed risk för toxiska reaktioner.

Skalpblockad


  • Blockad av enskilda nerver i skalpen, i motsats till infiltration i snittlinjen
  • Beskriven ursprungligen 1986 som ”skalpblockad” för vaken kraniotomi

Varför?

  • Postoperativ smärta efter kraniotomi har historiskt behandlats otillräckligt
  • Bättre smärtlindring än infiltration, med lägre doser
  • Förbättrar analgesi utan opioiders sederande egenskaper (samt illamående/kräkning, andningsdepression, hyperkapni)
  • Förbättrad postoperativ neurologisk bedömning
  • Hemodynamisk stabilitet, särskilt om blockaden ges före pinsättning
  • Trauma/lacerationer
  • Migrän/kronisk smärta

Historisk syn att kraniotomi inte är smärtsamt + att smärtbehandling ansågs farlig

När?

  • Före pinsättning/snitt
  • Postoperativt före extubation
  • Vid vaken kirurgi
  • Räddning på avdelningen?
  • Akutmottagning – skalplacerationer etc.

Skalpblockad

  • Nerver kommer från två olika ursprung:
  • Grenar från trigeminusnerven (kranialnerv V) samt cervikala nerver (plexus + bakre grenar från C2/3)
  • Vanligtvis sex nervblockader:
  • Kranialnerv V:
  • Supraorbital (V1)
  • Supratrochlear (V1)
  • Zygomaticotemporal (V2)
  • Auriculotemporal (V3)
  • Stora nacknerven (bakre gren)
  • Lilla nacknerven (cervikalplexus)
  • Även: stora auricularisnerven (CP) och tredje nacknerven (bakre gren C3)

Supraorbitala/supratrochleära nerver (V1)

  • Supraorbitala inskärningen, ≈ 3 cm från medellinjen, 1 mL precis under orbitalranden
  • Supratrochleära nerven ligger medialt om supraorbitalnerven (0,9–1,3 cm). Vid övergången mellan orbital- och näsben. 1 mL
  • Var försiktig med ögat! Använd den icke-dominanta handen som skydd

Auriculotemporalnerven (V3)

  • Blockeras ovanför bakre delen av okbågen, framför örat och bakom a. temporalis superficialis
  • Använd en liten nål framför och ovanför tragus
  • Var försiktig med a. temporalis

Zygomaticotemporal (V2)

  • Utmanande blockad, omfattande och tidig förgrening
  • Både djup och ytlig injektion krävs
  • För in nålen längs laterala orbitalranden, 1–1,7 cm bakom sutura frontozygomatica och 2,2 cm ovanför okbågens övre kant. 2 mL

Stora nacknerven (n. occipitalis major)

  • Ligger två tredjedelar längs en linje från processus mastoideus till bakhuvudets benutskott, längs den övre nacklinjen
  • Medialt om a. occipitalis
  • Betydande variation mellan patienter enligt NYSORA, men ultraljud kan vara till hjälp

Blockad av lilla nacknerven (n. occipitalis minor)

  • Lateral om blockaden för stora nacknerven längs samma linje

Evidens?

  • Tidigare översikter (sökning från 2018) visade inkonsekvent smärtlindring efter kraniotomi, med låg evidensgrad och få RCT-studier
  • Ny metaanalys från 2023 fann 22 RCT:er som uppfyllde inklusionskriterierna
  • Smärta minskade vid samtliga tidsintervall mellan 2–72 timmar (↓ VAS med 0,75–1,4)
  • Opioidförbrukning ↓ 16 MME (morfin mg-ekvivalenter) vid 24 timmar. Mindre risk för PONV (odds ratio 0,65)

Komplikationer?

  • Verkar ha låg komplikationsfrekvens
  • Ovan nämnda studie fann inga fall av infektion, hematom eller nervpares
  • Risker: överdos av lokalanestetika, facialispares, subaraknoidal injektion vid nackblockad
  • Generellt visar metaanalysen från 2023 starkare evidens för skalpblockad än tidigare studier
  • Författarna ”rekommenderar att skalpblockader övervägs vid planerade kraniotomier inom ERAS eller neurokirurgiska vårdprogram”

Smärta efter neurokirurgi

  • Hypertoni/kräkning → ökad risk för postoperativ blödning p.g.a. ↑ ICP
  • Akut smärtlindring kan minska risken för kronisk post-kraniotomihuvudvärk
  • Opioider kan maskera neurokirurgiska komplikationer. Cirka 60 % av patienter som genomgår kraniotomi upplever måttlig till svår smärta

Trigeminusnerven (kranialnerv V)

  • Den mest komplexa av kranialnerverna!
  • 3 huvudsakliga grenar (tri…): oftalmisk (V1), maxillär (V2), mandibulär (V3)
  • Känner av känsel i panna, tinning, ansikte, mun och gom
  • Dermatomen har skarpa gränser
  • V1, V2 och V3 konvergerar i ganglion trigeminale (Gassers ganglion) i Meckels håla, innan de separeras och lämnar kraniet via fissura orbitalis superior, foramen rotundum och foramen ovale

 




Close Menu
×