Anestesi


Luftvägshantering

I detta kapitlet beskrivs i detalj luftvägshantering med andning, ventilation och intubation inom anestesi för anestesipersonal. Här beskrivs medicinsk anestesiutrustning som andningsblåsa, svalgtub, laryngoskop, endotrakealtuber, ledare m m. Här beskrivs hur en vanlig intubation går till liksom fiberintubation, intubation med och utan videolaryngoskop, extubation, akut koniotomi liksom perkutan tracheotomi.

Generell anestesi – narkos

Generell anestesi eller med ett enklare ord ”narkos” utgörs av ett tillstånd av inducerad, reversibel och kontrollerad medvetslöshet (”hypnos”) och smärtfrihet (”anestesi”) som ofta benämns som ”balanserad anestesi”. Här beskrivs anestesins olika komponenter och dess olika faser.

Generell anestesi – läkemedel och narkosmedel

Generell anestesi eller med ett enklare ord ”narkos” utgörs av ett tillstånd av inducerad och reversibel medvetslöshet (”hypnos”) och smärtfrihet (”anestesi”) som ofta benämns som ”balanserad anestesi”. Här beskrivs olika läkemedel som används under narkos, både intravenösa läkemedel och inhalationsmedel ("Inhalationsanestetika").

Inhalationsanestesi – Söva med gas

I detta kapitel beskrivs hur man söver med inhalationsanestesimedel. Olika narkosgaser som sevofluran och desfluran beskrivs och hur dessa normalt används. Här beskrivs också lustgas och kvävemonoxid (NO).

Intravenös anestesi – TIVA/TCI

I detta kapitel beskrivs hur man söver med intravenösa anestesimedel. Här beskrivs metoderna för intravenös anestesi med sövning enligt TIVA modus och TCI modus. Här beskrivs hur man tillämpar RSI med TCI teknik liksom TIVA protokoll för dagkirurgi med lämpliga doser av intravenösa läkemedel som propofol och remifentanil. Här beskrivs också TIVA för barnanestesi samt de olika läkemedel som används för intravenös anestesi.

Intravenös anestesi – farmakologi och läkemedel

I detta kapitel beskrivs de läkemedel som används för intravenös anestesi i två olika doseringsmodus - TIVA och TCI. Här tar vi upp propofol, remifentanil, alfentanil, fentanyl, tiopental och ketamin.

Neuromuskulär blockad – Muskelrelaxantia

I detta kapitel beskrivs hur man använder muskelrelaxerande läkemedel i samband med narkos och kirurgi. Dessa medel används för att patienten ska ligga helt still och för att skapa bästa möjliga förhållanden för kirurgi och ventilation.

Grafiska doseringskort för intravenös anestesi

Här finns doseringskort som illustrerar dynamisk dosering av anestesimedel som propofol, remifentanil och alfentanil samt olika doseringskort med grafisk illustration av anestesimedelsdosering under en operation.

Obstetrisk anestesi

I detta kapitel beskrivs kortfattat obstetrisk anestesi inklusive förlossningsepidural samt spinal eller narkos för akut kejsarsnitt. Här finns olika varianter av läkemedelskombinationer som vanligen används för förlossningsepidural och spinal.

Anestesidjupsmonitorering

I detta kapitel beskrivs anestesidjupsmonitorering med en genomgång av BIS och Entropy som är standardiserade metoder att bestämma och följa anestesidjup under narkos.

Antiemetika

I detta kapitel beskrivs hur man kan förebygga illamående och de olika läkemedel som kan ges för att motverka illamående associerat med narkos och kirurgi.



Barnanestesi



Barnanestesi

I detta kapitel beskrivs genomgående barnanestesins olika delar. Här hittar du normalfysiologiska värden samt rätt tubstorlekar, rätt läkemedel och rätt doser för barn i olika åldrar och olika vikter. Här beskrivs praktiska moment för att utföra en barnanestesi med moderna teknik och god säkerhet.

Läkemedel till barn. Parenteral administrering.

Här finner du läkemedel för barnanestesi och barnintensivvård. Här finns en läkemedelskalkylator för att snabbt hitta rätt doser av de läkemedel som vanligtvis används när man söver barn. Här finns dosering av parenterala läkemedel för barn som antibiotika och analgetika.





Förgiftningar



Akuta förgiftningar – akut omhändertagande

Här beskrivs det akuta omhändertagandet av en patient med en akut förgiftning samt en beskrivning av några av de vanligaste förgiftningarna. Här beskrivs hur man utför en ventrikelsköljning och principer för tillförsel av aktivt kol. Här beskrivs också alkoholintoxikation och intoxikation av bensodiazepiner samt antidepresiva läkemedel.

Droger och narkotika – missbruk och överdoser

Här beskriva en rad olika droger och narkotika. Deras effekter vid akut överdosering samt långtgående effekter vid missbruk. Här beskrivs bl.a cannabis, amfetamin, kokain, heroin, ecstasy, nya psykoaktiva substanser (NPS) samt syntetiska cannabinoider.

Biologiska toxiner och marina förgiftningar

Här beskrivs förgiftning efter ormbett, efter intag av giftsvamp, samt exposition för en rad olika marina arter som maneter, koraller och giftiga fiskar.





HLR



Hjärtlungräddning (HLR)

Här beskrivs riktlinjer för hjärtlungräddning (HLR) på såväl vuxna som barn i enlighet med hjärtlung-rådet. HLR-rådets grafiska planscher finns också här även för luftvägshinder på barn.





Intensivvård



Respiratorbehandling

Här beskrivs principerna för respiratorbehandling vid akut lungsvikt samt vid uttalad lungsvikt med ARDS. Här beskrivs olika respiratorinställningar och hur man behandlar svår andningssvikt. Här beskrivs också principerna vid behandling av svår Covid-19 infektion. Olika modus i olika typer av ventilatorer presenteras liksom CPAP, BiPAP och Högflödesgrimma (Optiflow). Urträning ur respirator och lungrekrytering beskrivs här.

Cirkulationssvikt och inotropa läkemedel

Här beskrivs cirkulationssvikt och hjärtsvikt samt beskrivning av monitorering och behandling med inotropa och blodtryckshöjande medel. Vanligen använda preparat, deras effekter och lämplig dosering beskrivs kortfattat här.

Allmän intensivvård

Här beskrivs de viktigaste delarna av allmän intensivvård med respiratorbehandling, behandling av hjärtsvikt, inotropa och vasoaktiva läkemedel, infektionsbehandling, sepsis, andningsvård, sedering av intensivvårdspatienter, akut leversvikt, lungemboliprotokoll m.m.

Neurointensivvård

Här beskrivs principerna för modern neurointensivvård med sammanfattade sidor om behandling vid subarachnoidalblödning och vid traumatisk hjärnskada. Här beskrivs också salt och vätskebalansrubbningar vid hjärnödem och hjärnskada samt olika typer av behandling inklusive pentotalsedering.

Infektionsbehandling – Antibiotikaval

Här beskriva allvarliga och livshotande infektioner med sepsis och septisk chock med utredning och rätt behandling. Val av relevant antibiotikaterapi vid olika typer av infektioner med preparatval och rätt dosering. Här beskrivs bakteriers känslighet för olika antibiotika samt antibiotikas olika verkningsmekanismer.

Covid 19 Corona

Här beskrivs sjukdomsförloppet vid svår Covid-19 coronavirusinfektion samt aktuell behandling. Här finns beskrivet principerna för respiratorbehandling vid Covidinfektion samt länkar med uppdaterad statistik över antal fall både i Sverige och globalt.

Dialysbehandling – CRRT

Här beskrivs de fysikaliska principerna för dialys och metoder för dialys på en intensivvårdsavdelning. Här finns beskrivet olika metoder som CRRT med CVVHDF, Ultrafiltration, peritonealdialys, plasmaferes och MARS behandling. Här finns också ett inlagt kompendium om dialysbehandling.

Syra-basrubbningar

Här beskrivs fysikalisk kemiska förändringar bakom syrabas-balansrubbningar. Här lär man sig om förändringar i syrabas-status och hur dessa ska bedömas och behandlas. Begrepp som anjongap, osmolal gap och SID gås igenom.

Nutrition – allmänt

Detta kapitel beskriver nutrition till intensivvårdspatienter. Du finner här en lista på tillgängliga enterala och parenterala näringslösningar samt information om ulcusprofylax, obstipationsprofylax och en nutritionskalkylator.

ECMO – Extrakorporeal cirkulation

Här beskrivs principerna för och tekniken vid extrakorporeal cirkulation (ECCMO) vid uttalad cirkulationssvikt. Här beskrivs hur kanylering och behandling sker vid veno-venös samt veno-arteriell ECMO-behandling.

Akut neurologi

Här beskrivs en rad olika akuta neurologiska tillstånd. Beskrivning och riktlinjer för handläggning av status epileptikus samt handläggning av plötsligt hjärtstopp. Här finns en rad olika skalor som beskriver vakenhet och medvetandegrad som RLS skalan och Glasgow Coma Scale (GCS).

Organdonation

Här beskrivs procedurer för identifiering av en potentiell organdonator och hur man tar sig igenom donationsprocessen. Här finns en checklista för organdonation samt beskrivning av donationskaraktäristik och donationsprocessen inklusive brytpunktssamtal och fortsatt handläggning. Här beskrivs både DBD och DCD.





Kalkylatorer



Kalkylatorer inom intensivvården

Här hittar du viktiga kalkylatorer som förenklar arbetet. Här finns en Nutritionskalkylator för att beräknarätt nutrition samt en läkemedelskalkylator för barn som blixtsnabbt räknar ut rätt doser av viktiga läkemedel för att kunna söva små barn.





Läkemedel



Utsättning av antikoagulation inför ryggbedövning

Här beskrivs rekommenderade utsättningstider av olika antikoagulantia inför kirurgi och ryggbedövning. Här beskrivs lämpliga utsättningstider inför såväl inläggning som dragning av spinala katetrar.

Läkemedel på IVA (IVA-läkemedel)

Här hittar du en kort beskrivning av alla vanliga läkemedel som används specifikt på IVA. Här beskrivs läkemedlens fysiologiska effekter och normal dosering.

Utsättningstider av läkemedel inför kirurgi

Här beskrivs rekommenderade utsättningstider av olika antikoagulantia och NSAID inför kirurgi och operation. Här beskrivs lämpliga utsättningstider inför såväl inläggning som dragning av spinala katetrar. Här beskrivs också vilka läkemedel som man bör ge preoperativt av de vanliga läkemedel som patienten använder normalt.

Utsättning av läkemedel inför operation. Reversering av antikoagulantia.

Här beskrivs utsättningstider för antikoagulantia och NSAID inför narkos och kirurgi. Här beskrivs också hur man kan reversera den antitrombotiska effekten av olika läkemedel inför kirurgi liksom gällande rekommendationer för ryggbedövning av patient med antitrombotiska läkemedel.

Reversering av antikoagulantia

Här beskrivs kortfattat hur man kan reversera effekterna av en rad olika antikoagulantia (NOAK) och trombosprofylaktiska läkemedel. Reversering kan genomföras akut inför kirurgi eller vid onormal blödning efter behandling med antikoagulantia (NOAK).

Terapeutiska läkemedelskoncentrationer

Här finner du rekommenderade terapeutiska koncentrationer i serum av en rad olika läkemedel som används inom intensivvården. Tabellerna visar läkemedlen sorterade dels efter generika dels efter varunamn.

Referensvärden. Toxikologi – analyssvar

Här finner du referensvärden (normalvärden) för de flesta vanliga labprover som tas inom sjukvården. Här beskrivs också toxikologiska gränsvärden i urin eller blod samt gränsvärden för drogstickor i urin.

Läkemedel i andra länder – Fransk parlör

Här hittar du varunamn på vanliga antibiotika i olika länder som gör det lättare att handla i ett utländskt apotek. Här hittar du också en fransk anestesiparlör med översättning av de vanligaste medicinska uttrycken inom anestesi vid sövning.





Monitorering / Hemodynamik / Ultraljud



Hemodynamisk övervakning

Här beskrivs medicinteknisk utrustning samt mätvärden för mätning av central hemodynamik. Här beskrivs pulmonalisartärkateter (PA-kateter), PiCCO, NICO, LIDCO m m. Normalvärden beskrivs i lättlästa tabeller.

Medvetandegradering och sedering

Här beskrivs mål och metoder för sedering av intensivvårdspatienter. Här beskrivs vilka läkemedel som normalt används och vilken dos som är lämplig. Här beskrivs olika skalor för bedömning av vakenhet och sederingsgrad.

Triage och RETTS

Här beskrivs principerna för prioriteringar (Triage) på en akutmottagning enligt RETTS. RETTS är ett system som prioriterar omhändertagandet av patienter efter vitala funktioner som baseras på patientens medicinska risker och behov.

SBAR – verbalt rapporteringsinstrument

SBAR är ett kommunikationsredskap för rapporteringssituationer i sjukvården. Man rapporterar patienter systematiskt efter situation, bakgrund, aktuellt och rekommendationer för fortsatt handläggning.

Central venkateter (CVK läggning)

Här beskrivs inläggning och skötsel av central venkateter som utgör basen för kärlaccess på svårt sjuka patienter. CVK används även för parenteral nutrition och venös access. Några andra metoder för kärlaccess beskrivs kortfattat.

Ultraljud hjärta (Ekokardiografi/UCG) och FATE

Här beskrivs ultraljud hjärta - ekokardiografi. Här beskrivs i ord och illustrationer de olika snitt man lägger med ultraljud för att få en bra bild av hjärtats pumpfunktion. Här visas den sammanvägda undersökningen FATE (Focus assessed transthoracic Echo).

Ultraljud buk – eFAST

Här beskrivs hur man utför ett övergripande ultraljud på akuta patienter med undersökning av thorax och buk. Här beskrivs utvidgad undersökning av akuta traumafall - eFAST.

Ultraljud lungor och thorax

Här beskrivs ultraljud av lungor och thorax med beskrivning av pleuraglidning, A-lines, B-lines och pleurautgjutning.

Diagnosregistrering lathund

Här kan man söka efter rätt ICD-kod för registrering i databasregister såsom PASIVA.





Nutrition



Enteral nutrition

Detta kapitel beskriver nutrition till intensivvårdspatienter med fokus på enteral nutrition. Du finner här en lista på tillgängliga enterala näringslösningar samt information om ulcusprofylax, obstipationsprofylax och en nutritionskalkylator.

Parenteral Nutrition

Detta kapitel beskriver nutrition till intensivvårdspatienter med fokus på parenteral nutrition. Du finner här en lista på tillgängliga parenterala näringslösningar samt information om ulcusprofylax, obstipationsprofylax och en nutritionskalkylator.

Nutrition – allmänt

Detta kapitel beskriver nutrition till intensivvårdspatienter. Du finner här en lista på tillgängliga enterala och parenterala näringslösningar samt information om ulcusprofylax, obstipationsprofylax och en nutritionskalkylator.





Preoperativ bedömning / Premedicinering / Postoperativ vård



Preoperativ bedömning. Premedicinering vuxna/barn

Här beskrivs de väsentliga delarna i den preoperativa bedömningen av en patient inför en narkos liksom riktlinjer för fasta. Här presenteras förslag på premedicinering till både vuxna och barn med lämpliga preparatval och adekvat dosering.

Postoperativ vård

Här finns förslag på rekommenderade uppvakningstider efter kirurgi på en postoperativ avdelning liksom kriterier för utskrivning. NEWS och en lathund för diagnosregistrering finns med.





Regionalanestesi



Epiduralanestesi

Här beskrivs teknik och indikationer för epiduralanestesi. Här beskrivs också lämpliga läkemedel och kombinationer av läkemedel för kirurgisk anestesi av epiduralanestesi samt analgesi för smärtlindring. Här beskrivs också ställningstaganden av epiduralanestesi gentemot användningen av antikoagulantia. Här beskrivs också komplikationer till EDA och handläggning av postdural punktionshuvudvärk liksom Knudsens test för att identifiera likvorläckage.

Spinalanestesi

Här beskrivs teknik och indikationer för spinalanestesi. Här beskrivs också lämpliga läkemedel och kombinationer av läkemedel för kirurgisk anestesi vid spinalanestesi med en lathund som beskriver preparatval och lämpliga doseringar för olika ingrepp. Här beskrivs också ställningstaganden av spinalanestesi gentemot användningen av antikoagulantia. Här beskrivs också komplikationer till spinal och handläggning av postdural punktionshuvudvärk liksom Knudsens test för att identifiera likvorläckage.

Regionalanestesi. Nervblockader & dosering

Här beskrivs en rad olika nervblockader med lokalanestesimedel för kirurgisk anestesi. Här beskrivs teknik med ultraljud samt bildvisning av anatomiska landmärken och underliggande strukturer. Här beskrivs lämpliga preparatval av lokalanestesimedel med förslag på dosering.

Lokalanestesimedel. Toxicitet och maxdoser.

Här beskrivs lokalanestesimedel och de olika preparat som förekommer på den svenska marknaden. Indikationer och lämpliga doseringar hittar du i tabeller. Här beskrivs en toxisk reaktion och hur man handlägger akut toxicitet. Maxdoser av lokalanestesimedel till vuxna beskrivs liksom maxdoser till barn utifrån kroppsvikt för olika preparat.

Utsättning av antikoagulation inför ryggbedövning

Här beskrivs rekommenderade utsättningstider av olika antikoagulantia inför kirurgi och ryggbedövning. Här beskrivs lämpliga utsättningstider inför såväl inläggning som dragning av spinala katetrar.





Smärta



Smärta och smärtbehandling. Analgetika.

Här beskrivs bedömning och handläggning av såväl akut som kronisk smärta. Här ges förslag på både enkel konventionell behandling av smärta och behandling med tyngre preparat och andra invasiva tekniker med blockader och adjuvant terapi.





Thoraxanestesi



Thoraxanestesi

Här beskrivs thoraxanestesi med sidor om anestesi för kranskärlskirurgi, anestesi för lungkirurgi inklusive dubbellumentub. Anestesi till hjärtsjuka patienter och handläggning vid olika typer av hjärtvitier. Här beskrivs också GUCH och dess påverkan på valet av anestesiform liksom olika typer av Pacemaker.

Cirkulationssvikt och inotropa läkemedel

Här beskrivs cirkulationssvikt och hjärtsvikt samt beskrivning av monitorering och behandling med inotropa och blodtryckshöjande medel. Vanligen använda preparat, deras effekter och lämplig dosering beskrivs kortfattat här.





Vätsketerapi / Blödning



Vätsketerapi

Vätsketerapi utgör en basal del i det perioperativa omhändertagandet av kirurgiska patienter och andra svårt sjuka patienter. Här beskrivs både preoperativ, peroperativ och postoperativ vätskebehandling. Här beskrivs också tillgängliga kristalloida respektive kolloida lösningar. Här beskrivs också vätsketerapi till barn.

Blödning och blodersättning

Det här kapitlet tar upp traumatisk (kirurgisk) blödning och lämplig behandling med vätsketerapi, blodkomponenter och koagulationsfaktorer. Här ges förslag på vätsketerapi vid olika kroppsvikt och olika stor blödning.

Blodkomponenter

Här beskrivs olika blodkomponenter med en grafisk illustration över hur dessa tas fram. Här beskrivs också tillgängliga hemostatiska (blodstillande) läkemedel.

Koagulation. Hemostatika. Trombosprofylax.

Här beskrivs kortfattat koagulationen och riktmärken för god hemostas. Här beskrivs antitrombotiska respektive blodstillande läkemedel med kort beskrivning av deras funktion och rätt dosering.

ROTEM (TEG) och Multiplate

Här beskrivs grafiska instrument för att illustrera hela koagulationsbilden i Rotem och trombocytfunktionen i Multiplate. Olika komponenter gås igenom i Rotem med beskrivning av olika delar av koagulationen liksom normalvärden och terapeutiska värden vid antitrombotisk behandling avläst i Multiplate.

Utsättning av läkemedel inför operation. Reversering av antikoagulantia.

Här beskrivs utsättningstider för antikoagulantia och NSAID inför narkos och kirurgi. Här beskrivs också hur man kan reversera den antitrombotiska effekten av olika läkemedel inför kirurgi liksom gällande rekommendationer för ryggbedövning av patient med antitrombotiska läkemedel.