Skip to main content
search
Narkosguiden

Anestesi


Luftvägshantering

I detta kapitlet beskrivs i detalj luftvägshantering med andning, ventilation och intubation inom anestesi för anestesipersonal. Här beskrivs medicinsk anestesiutrustning som andningsblåsa, svalgtub, laryngoskop, endotrakealtuber, ledare m m. Här beskrivs hur en vanlig intubation går till liksom fiberintubation, intubation med och utan videolaryngoskop, extubation, akut koniotomi liksom perkutan tracheotomi.

Generell anestesi – Narkos

Generell anestesi eller med ett enklare ord ”narkos” utgörs av ett tillstånd av inducerad, reversibel och kontrollerad medvetslöshet (”hypnos”) och smärtfrihet (”anestesi”) som ofta benämns som ”balanserad anestesi”. Här beskrivs anestesins olika komponenter och dess olika faser.

Narkosmedel – anestesimedel

Generell anestesi eller med ett enklare ord ”narkos” utgörs av ett tillstånd av inducerad och reversibel medvetslöshet (”hypnos”) och smärtfrihet (”anestesi”) som ofta benämns som ”balanserad anestesi”. Här beskrivs olika läkemedel som används under narkos, både intravenösa läkemedel och inhalationsmedel ("Inhalationsanestetika").

Inhalationsanestesi – Söva med gas

I detta kapitel beskrivs hur man söver med inhalationsanestesimedel. Olika narkosgaser som sevofluran och desfluran beskrivs och hur dessa normalt används. Här beskrivs också lustgas och kvävemonoxid (NO).

Intravenös anestesi – TIVA – TCI

I detta kapitel beskrivs hur man söver med intravenösa anestesimedel. Här beskrivs metoderna för intravenös anestesi med sövning enligt TIVA modus och TCI modus. Här beskrivs hur man tillämpar RSI med TCI teknik liksom TIVA protokoll för dagkirurgi med lämpliga doser av intravenösa läkemedel som propofol och remifentanil. Här beskrivs också TIVA för barnanestesi samt de olika läkemedel som används för intravenös anestesi.

Intravenös anestesi – farmakologi och läkemedel

I detta kapitel beskrivs de läkemedel som används för intravenös anestesi i två olika doseringsmodus - TIVA och TCI. Här tar vi upp propofol, remifentanil, alfentanil, fentanyl, tiopental och ketamin.

Neuromuskulär blockad – Muskelrelaxantia

I detta kapitel beskrivs hur man använder muskelrelaxerande läkemedel i samband med narkos och kirurgi. Dessa medel används för att patienten ska ligga helt still och för att skapa bästa möjliga förhållanden för kirurgi och ventilation.

Grafiska doseringskort för intravenös anestesi

Här finns doseringskort som illustrerar dynamisk dosering av anestesimedel som propofol, remifentanil och alfentanil samt olika doseringskort med grafisk illustration av anestesimedelsdosering under en operation.

Obstetrisk anestesi

I detta kapitel beskrivs kortfattat obstetrisk anestesi inklusive förlossningsepidural samt spinal eller narkos för akut kejsarsnitt. Här finns olika varianter av läkemedelskombinationer som vanligen används för förlossningsepidural och spinal.

Anestesidjupsmonitorering – BIS

I detta kapitel beskrivs anestesidjupsmonitorering med en genomgång av BIS och Entropy som är standardiserade metoder att bestämma och följa anestesidjup under narkos.

Antiemetika

I detta kapitel beskrivs hur man kan förebygga illamående och de olika läkemedel som kan ges för att motverka illamående associerat med narkos och kirurgi.



Barnanestesi



Barnanestesi

I detta kapitel beskrivs genomgående barnanestesins olika delar. Här hittar du normalfysiologiska värden samt rätt tubstorlekar, rätt läkemedel och rätt doser för barn i olika åldrar och olika vikter. Här beskrivs praktiska moment för att utföra en barnanestesi med moderna teknik och god säkerhet.

Läkemedel till barn – Parenteral administrering

Här finner du läkemedel för barnanestesi och barnintensivvård. Här finns en läkemedelskalkylator för att snabbt hitta rätt doser av de läkemedel som vanligtvis används när man söver barn. Här finns dosering av parenterala läkemedel för barn som antibiotika och analgetika.





Förgiftningar



Giftiga växter

Det finns ett mycket stort antal giftiga växter som växer vilt. Det är dock sällan som förtäring eller närkontakt orsakar allvarliga sjukdomsfall men ett fåtal har potential att göra så och här beskrivs några av de vanligaste giftiga växterna i Sverige och vilka symptom de kan ge. Förgiftning inträffar oftast när barn äter en okänd växt av misstag eller nyfikenhet. Toxiska reaktioner (hudutslag - dermatit) kan också uppkomma efter direktkontakt med hudretande ämnen eller fotoxiska ämnen som ökar fotokänsligheten vid exponering av solljus.

Rökgasförgiftning, giftiga gaser och nervgaser

Förgiftning efter exponering för retande gaser uppkommer oftast efter bränder men kan även uppkomma efter kemiska olyckor. Brandrök kan innehålla uppemot 60 olika kemiska ämnen som kan irritera luftvägar och bronker men i huvudsak är det svart sot som irriterar luftvägarna i samband med brand. I tillägg till skadlig rök vid brand kan luftvägarna skadas av extrem värme, het ånga, giftiga gaser och hypoxi.

Ormbett

Bett av giftorm i Sverige sker i huvudsak av huggorm (Vipera berus) som är den enda giftiga art som förekommer naturligt i landet. Ormbett inträffar vanligast längs med kusterna, framför allt sommartid. Cirka 70 patienter per år läggs in på sjukhus i Sverige för vård efter ormbett. Vuxna huggormar blir runt 60 cm långa, är grå eller ljusbruna med ett karaktäristisk svart sicksackformat mönster över ryggen men ormen kan även vara helt svart eller grå.

Svampförgiftning

I Norden växer cirka 10 000 olika svampar ute i naturen, varav endast ett hundratal är ätliga. Svampar växer inte bara i jorden utan även på stubbar och träd, på växter och andra biologiska organismer och många andra ställen. Totala antalet arter på jorden uppskattas till över en miljon. Svampar består av rottrådar, ett mycel och en fruktkropp. Det är vanligen fruktkroppen som vi benämner för svamp och är den del som äts.

Bett och sting

Symtom från bett och sting uppträder framför allt sommartid när människor ute i naturen kommer i kontakt med insekter, bin, fästingar, maneter m m. Här beskrivs symptom och behandling efter stick av myggor, knott, bin, fästing, broms, spindlar m.m.

Akuta förgiftningar – akut omhändertagande

Här beskrivs det akuta omhändertagandet av en patient med en akut förgiftning samt en beskrivning av några av de vanligaste förgiftningarna. Här beskrivs hur man utför en ventrikelsköljning och principer för tillförsel av aktivt kol. Här beskrivs också alkoholintoxikation och intoxikation av bensodiazepiner samt antidepresiva läkemedel.

Droger och narkotika – missbruk och överdoser

Här beskriva en rad olika droger och narkotika. Deras effekter vid akut överdosering samt långtgående effekter vid missbruk. Här beskrivs bl.a cannabis, amfetamin, kokain, heroin, ecstasy, nya psykoaktiva substanser (NPS) samt syntetiska cannabinoider.

Marina förgiftningar

Här beskrivs förgiftning samt exposition för en rad olika marina arter som maneter, koraller och giftiga fiskar. De flesta giftiga fiskar finns i sydliga länder med längs västkusten finns fjärsing som kan orsaka elaka sting.





Hjärtlungräddning



A-HLR vuxen

Här beskrivs riktlinjer för hjärtlungräddning (HLR) på vuxna i enlighet med hjärtlungrådet. HLR-rådets grafiska planscher finns också här.

Barn – HLR

Här beskrivs riktlinjer för hjärtlungräddning (HLR) på barn i enlighet med hjärtlung-rådet. HLR-rådets grafiska planscher finns också här även för luftvägshinder på barn.





Intensivvård



Trombocytopenier

Olika tillstånd med trombocytopeni beskrivs här som ITP, TTP och HIT.

Akut leversvikt

Akut leversvikt definieras som progredierande leversjukdom med encefalopati och PK/INR > 1,5 hos en person utan tidigare känd leversjukdom. I denna text används den engelska förkortningen ALF (Acute Liver Failure).respektive ACLF Acute Upon Chronic Liver Failure

Lungemboli

Svåra fall av lungemboli kännetecknas av hypoxi med tilltagande cirkulatorisk svikt. Instabil hemodynamik med tecken på perifer och cerebral hypoperfusion signalerar dekompensation och låg CO.

Respiratorbehandling

Här beskrivs principerna för respiratorbehandling vid akut lungsvikt samt vid uttalad lungsvikt med ARDS. Här beskrivs olika ventilatorinställningar och hur man behandlar svår andningssvikt. Här beskrivs också principerna vid behandling av svår Covid-19 infektion. Olika ventilatorinställningar (andningsmetoder - modus) i olika typer av ventilatorer presenteras liksom CPAP, BiPAP och Högflödesgrimma (Optiflow). Urträning ur respirator och lungrekrytering beskrivs här.

Cirkulationssvikt och inotropa läkemedel

Här beskrivs cirkulationssvikt och hjärtsvikt samt beskrivning av monitorering och behandling med inotropa och blodtryckshöjande medel. Vanligen använda preparat, deras effekter och lämplig dosering beskrivs kortfattat här.

Allmän intensivvård

Här beskrivs de viktigaste delarna av allmän intensivvård med respiratorbehandling, behandling av hjärtsvikt, inotropa och vasoaktiva läkemedel, infektionsbehandling, sepsis, andningsvård, sedering av intensivvårdspatienter, m.m.

Neurointensivvård – SAH – TBI

Här beskrivs principerna för modern neurointensivvård med sammanfattade sidor om behandling vid subarachnoidalblödning och vid traumatisk hjärnskada. Här beskrivs också salt och vätskebalansrubbningar vid hjärnödem och hjärnskada samt olika typer av behandling inklusive pentotalsedering.

Infektionsbehandling – Antibiotikaval

Här beskriva allvarliga och livshotande infektioner med sepsis och septisk chock med utredning och rätt behandling. Val av relevant antibiotikaterapi vid olika typer av infektioner med preparatval och rätt dosering. Här beskrivs bakteriers känslighet för olika antibiotika samt antibiotikas olika verkningsmekanismer.

Covid 19 – Coronavirus

Här beskrivs sjukdomsförloppet vid svår Covid-19 coronavirusinfektion samt aktuell behandling. Här finns beskrivet principerna för respiratorbehandling vid Covidinfektion samt länkar med uppdaterad statistik över antal fall både i Sverige och globalt.

Dialysbehandling – CRRT

Här beskrivs de fysikaliska principerna för dialys och metoder för dialys på en intensivvårdsavdelning. Här finns beskrivet olika metoder som CRRT med CVVHDF, Ultrafiltration, peritonealdialys, plasmaferes och MARS behandling. Här finns också ett inlagt kompendium om dialysbehandling.

Syra-basrubbningar

Här beskrivs fysikalisk kemiska förändringar bakom syrabas-balansrubbningar. Här lär man sig om förändringar i syrabas-status och hur dessa ska bedömas och behandlas. Begrepp som anjongap, osmolal gap och SID gås igenom.

Nutrition – allmänt

Detta kapitel beskriver nutrition till intensivvårdspatienter. Du finner här en lista på tillgängliga enterala och parenterala näringslösningar samt information om ulcusprofylax, obstipationsprofylax och en nutritionskalkylator.

ECMO – Extrakorporeal cirkulation

Här beskrivs principerna för och tekniken vid extrakorporeal cirkulation (ECCMO) vid uttalad cirkulationssvikt. Här beskrivs hur kanylering och behandling sker vid veno-venös samt veno-arteriell ECMO-behandling.

Akut neurologi

Här beskrivs en rad olika akuta neurologiska tillstånd. Beskrivning och riktlinjer för handläggning av status epileptikus samt handläggning av plötsligt hjärtstopp. Här finns en rad olika skalor som beskriver vakenhet och medvetandegrad som RLS skalan och Glasgow Coma Scale (GCS).

Organdonation

Här beskrivs procedurer för identifiering av en potentiell organdonator och hur man tar sig igenom donationsprocessen. Här finns en checklista för organdonation samt beskrivning av donationskaraktäristik och donationsprocessen inklusive brytpunktssamtal och fortsatt handläggning. Här beskrivs både DBD och DCD.

Läkemedel på IVA (IVA-läkemedel)

Här hittar du en kort beskrivning av alla vanliga läkemedel som används specifikt på IVA. Här beskrivs läkemedlens fysiologiska effekter och normal dosering.

Sedering av intensivvårdspatient

Här beskrivs mål och metoder för sedering av intensivvårdspatienter. Här beskrivs vilka läkemedel som normalt används och vilken dos som är lämplig. Här beskrivs olika skalor för bedömning av vakenhet och sederingsgrad.





Kalkylatorer



Kalkylatorer inom intensivvården

Här hittar du viktiga kalkylatorer som förenklar arbetet. Här finns en Nutritionskalkylator för att beräknarätt nutrition samt en läkemedelskalkylator för barn som blixtsnabbt räknar ut rätt doser av viktiga läkemedel för att kunna söva små barn.





Kärlaccess: PVK - CVK - Artärnål



Artärkateter

Artärkateter läggs in för att följa invasivt kontinuerligt blodtryck och för att kunna ta täta blodprover och upprepat kunna mäta blodgaser med arteriellt syrabasstatus. Artärkateter läggs vanligen in på kritiskt sjuka patienter, patienter med instabil hemodynamik, patienter med andningssvårigheter och behov av att följa blodgaser

Perifer venkateter (PVK)

Perifera venkatetrar (PVK) utgör basen för vaskulär åtkomst och ger tillgång till blodbanan för infusion av vätskor och läkemedel vilket möjliggör en snabb och säker medicinsk behandling. Vanligen läggs PVK:er i en ytlig subkutan ven på handryggen eller i armbågsvecket. Perifera venkatetrar används också för blodtransfusioner och kontinuerlig infusion av vasoaktiva läkemedel, näringslösningar och intravenösa narkosmedel. PVK:er kallas dagligdags ofta för "Venflon".

Central venkateter – CVK inläggning – Midline

Här beskrivs inläggning och skötsel av central venkateter som utgör basen för kärlaccess på svårt sjuka patienter. CVK används även för parenteral nutrition och venös access. Olika metoder för kärlaccess beskrivs kortfattat.





Läkemedel



Utsättning av antikoagulation inför ryggbedövning

Här beskrivs rekommenderade utsättningstider av olika antikoagulantia inför kirurgi och ryggbedövning. Här beskrivs lämpliga utsättningstider inför såväl inläggning som dragning av spinala katetrar.

Läkemedel på IVA (IVA-läkemedel)

Här hittar du en kort beskrivning av alla vanliga läkemedel som används specifikt på IVA. Här beskrivs läkemedlens fysiologiska effekter och normal dosering.

Utsättningstider av läkemedel inför kirurgi

I detta kapitel beskrivs rekommenderade utsättningstider av olika antikoagulantia och NSAID inför kirurgi och operation. Här beskrivs lämpliga utsättningstider inför såväl inläggning som dragning av spinala katetrar. Här beskrivs också vilka läkemedel som man bör ge preoperativt av de vanliga läkemedel som patienten använder normalt.

Reversering av antikoagulantia

Här beskrivs kortfattat hur man kan reversera effekterna av en rad olika antikoagulantia (NOAK) och trombosprofylaktiska läkemedel. Reversering kan genomföras akut inför kirurgi eller vid onormal blödning efter behandling med antikoagulantia (NOAK).

Terapeutiska läkemedelskoncentrationer

Här finner du rekommenderade terapeutiska koncentrationer i serum av en rad olika läkemedel som används inom intensivvården. Tabellerna visar läkemedlen sorterade dels efter generika dels efter varunamn.

Normalvärden blodprover & Toxikologi

Här finner du referensvärden (normalvärden) för de flesta vanliga labprover som tas inom sjukvården. Här beskrivs också toxikologiska gränsvärden i urin eller blod samt gränsvärden för drogstickor i urin.

Läkemedel i andra länder – Fransk medicinsk parlör

Här hittar du varunamn på vanliga antibiotika i olika länder som gör det lättare att handla i ett utländskt apotek. Här hittar du också en fransk anestesiparlör med översättning av de vanligaste medicinska uttrycken inom anestesi vid sövning.





Monitorering - Central hemodynamik



Medvetandegradering

Olika skalor används för att bestämma och observera patienternas vakenhet och medvetandenivå inom intensivvården. Här presenteras bl.a. MAAS-nivåer och RASS-nivåer.

Hemodynamisk övervakning

Här beskrivs medicinteknisk utrustning samt mätvärden för mätning av central hemodynamik. Här beskrivs pulmonalisartärkateter (PA-kateter), PiCCO, NICO, LIDCO m m. Normalvärden beskrivs i lättlästa tabeller.

Triage och RETTS

Här beskrivs principerna för prioriteringar (Triage) på en akutmottagning enligt RETTS. RETTS är ett system som prioriterar omhändertagandet av patienter efter vitala funktioner som baseras på patientens medicinska risker och behov.

SBAR – rapporteringsmetod

SBAR är ett kommunikationsredskap för rapporteringssituationer i sjukvården. Man rapporterar patienter systematiskt efter situation, bakgrund, aktuellt och rekommendationer för fortsatt handläggning.

Diagnosregistrering lathund

Här kan man söka efter rätt ICD-kod för registrering i databasregister såsom PASIVA.





Nutrition



Enteral nutrition

Detta kapitel beskriver nutrition till intensivvårdspatienter med fokus på enteral nutrition. Du finner här en lista på tillgängliga enterala näringslösningar samt information om ulcusprofylax, obstipationsprofylax och en nutritionskalkylator.

Parenteral nutrition

Detta kapitel beskriver nutrition till intensivvårdspatienter med fokus på parenteral nutrition. Du finner här en lista på tillgängliga parenterala näringslösningar samt information om ulcusprofylax, obstipationsprofylax och en nutritionskalkylator.

Nutrition – allmänt

Detta kapitel beskriver nutrition till intensivvårdspatienter. Du finner här en lista på tillgängliga enterala och parenterala näringslösningar samt information om ulcusprofylax, obstipationsprofylax och en nutritionskalkylator.





Preoperativ bedömning - Premedicinering - Postoperativ vård



Premedicinering

Premedicineringen följer fasta rutiner på vårdavdelningen/operationsavdelningen och ges oftast efter ett förutbestämt schema med hänsyn till ålder och vikt. Det finns en mängd olika läkemedel som används i premedicineringen men huvudprincipen är att dessa skall vara smärtstillande och avslappnande.

Preoperativ bedömning

I detta kapitel beskrivs de väsentliga delarna i den preoperativa bedömningen av en patient inför en narkos liksom riktlinjer för fasta. Här presenteras preoperativ bedömning, riktlinjer för fasta, fasta läkemedel som bör ges även på operationsdagen samt val av anestesimetoder för olika kirurgiska ingrepp.

Postoperativ vård

I detta kapitel finns förslag på rekommenderade uppvakningstider efter kirurgi på en postoperativ avdelning liksom kriterier för utskrivning. NEWS och en lathund för diagnosregistrering finns med.





Regionalanestesi



Epiduralanestesi

Här beskrivs teknik och indikationer för epiduralanestesi. Här beskrivs också lämpliga läkemedel och kombinationer av läkemedel för kirurgisk anestesi av epiduralanestesi samt analgesi för smärtlindring. Här beskrivs också ställningstaganden av epiduralanestesi gentemot användningen av antikoagulantia. Här beskrivs också komplikationer till EDA och handläggning av postdural punktionshuvudvärk liksom Knudsens test för att identifiera likvorläckage.

Spinalanestesi

Här beskrivs teknik och indikationer för spinalanestesi. Här beskrivs också lämpliga läkemedel och kombinationer av läkemedel för kirurgisk anestesi vid spinalanestesi med en lathund som beskriver preparatval och lämpliga doseringar för olika ingrepp. Här beskrivs också ställningstaganden av spinalanestesi gentemot användningen av antikoagulantia. Här beskrivs också komplikationer till spinal och handläggning av postdural punktionshuvudvärk liksom Knudsens test för att identifiera likvorläckage.

Regionalanestesi – nervblockader – teknik – dosering

Här beskrivs en rad olika nervblockader med lokalanestesimedel för kirurgisk anestesi. Här beskrivs teknik med ultraljud samt bildvisning av anatomiska landmärken och underliggande strukturer. Här beskrivs lämpliga preparatval av lokalanestesimedel med förslag på dosering.

Lokalanestesimedel – toxicitet – maxdoser

Här beskrivs lokalanestesimedel och de olika preparat som förekommer på den svenska marknaden. Indikationer och lämpliga doseringar hittar du i tabeller. Här beskrivs en toxisk reaktion och hur man handlägger akut toxicitet. Maxdoser av lokalanestesimedel till vuxna beskrivs liksom maxdoser till barn utifrån kroppsvikt för olika preparat.

Utsättning av antikoagulation inför ryggbedövning

Här beskrivs rekommenderade utsättningstider av olika antikoagulantia inför kirurgi och ryggbedövning. Här beskrivs lämpliga utsättningstider inför såväl inläggning som dragning av spinala katetrar.





Smärta



Smärta och smärtbehandling

Här beskrivs bedömning och handläggning av såväl akut som kronisk smärta. Här ges förslag på både enkel konventionell behandling av smärta och behandling med tyngre preparat och andra invasiva tekniker med blockader och adjuvant terapi.

Analgetika

Lätta, medeltunga och tunga analgetika lämpliga till intensivvårdspatienter presenteras här inklusive opioider och medeltunga analgetika





Thoraxanestesi



Thoraxanestesi

Här beskrivs thoraxanestesi med sidor om anestesi för kranskärlskirurgi, anestesi för lungkirurgi inklusive dubbellumentub. Anestesi till hjärtsjuka patienter och handläggning vid olika typer av hjärtvitier. Här beskrivs också GUCH och dess påverkan på valet av anestesiform liksom olika typer av Pacemaker.

Cirkulationssvikt och inotropa läkemedel

Här beskrivs cirkulationssvikt och hjärtsvikt samt beskrivning av monitorering och behandling med inotropa och blodtryckshöjande medel. Vanligen använda preparat, deras effekter och lämplig dosering beskrivs kortfattat här.





Trauma



Trauma

Akut omhändertagande av traumafall karaktäriseras av ett snabbt och genomarbetat säkerställande av vitala parametrar hos patienten i ett teamarbete. Arbetet leds av en teamledare i samarbete med övrig personal från akutmottagningen, ortopedläkare och anestesipersonal.

Brännskada

Allvarliga brännskador är vanligt förekommande vid brand i byggnader och inomhus. Handläggning av akuta brännskador utgör ofta en viktig del av det akuta omhändertagandet av traumapatienter.





Ultraljud



Ultraljud hjärta (Ekokardiografi/UCG) och FATE

Här beskrivs ultraljud hjärta - ekokardiografi. Här beskrivs i ord och illustrationer de olika snitt man lägger med ultraljud för att få en bra bild av hjärtats pumpfunktion. Här visas den sammanvägda undersökningen FATE (Focus assessed transthoracic Echo).

Ultraljud buk – eFAST

Här beskrivs hur man utför ett övergripande ultraljud på akuta patienter med undersökning av thorax och buk. Här beskrivs utvidgad undersökning av akuta traumafall - eFAST.

Ultraljud lungor och thorax

Här beskrivs ultraljud av lungor och thorax med beskrivning av pleuraglidning, A-lines, B-lines och pleurautgjutning.





Vätsketerapi - Blödning - Blodkomponenter



Trombocytopenier

Olika tillstånd med trombocytopeni beskrivs här som ITP, TTP och HIT.

Blödarsjuka – hemofili

Praktiskt patientomhändertagande vid vård av patienter med blödarsjuka

Vätsketerapi

Vätsketerapi utgör en basal del i det perioperativa omhändertagandet av kirurgiska patienter och andra svårt sjuka patienter. Här beskrivs både preoperativ, peroperativ och postoperativ vätskebehandling. Här beskrivs också tillgängliga kristalloida respektive kolloida lösningar. Här beskrivs också vätsketerapi till barn.

Blödning och blodersättning

Det här kapitlet tar upp traumatisk (kirurgisk) blödning och lämplig behandling med vätsketerapi, blodkomponenter och koagulationsfaktorer. Här ges förslag på vätsketerapi vid olika kroppsvikt och olika stor blödning.

Blodkomponenter

Här beskrivs olika blodkomponenter med en grafisk illustration över hur dessa tas fram. Här beskrivs också tillgängliga hemostatiska (blodstillande) läkemedel.

Koagulation – Blodstillande medel – Trombosprofylax

Här beskrivs kortfattat koagulationen och riktmärken för god hemostas. Här beskrivs antitrombotiska respektive blodstillande läkemedel med kort beskrivning av deras funktion och rätt dosering.

ROTEM (TEG) och Multiplate

Här beskrivs grafiska instrument för att illustrera hela koagulationsbilden i Rotem och trombocytfunktionen i Multiplate. Olika komponenter gås igenom i Rotem med beskrivning av olika delar av koagulationen liksom normalvärden och terapeutiska värden vid antitrombotisk behandling avläst i Multiplate.

Reversering av antikoagulantia

Här beskrivs kortfattat hur man kan reversera effekterna av en rad olika antikoagulantia (NOAK) och trombosprofylaktiska läkemedel. Reversering kan genomföras akut inför kirurgi eller vid onormal blödning efter behandling med antikoagulantia (NOAK).





Close Menu