Anestesi
Checklista och instruktioner – Kontroll inför anestesistart
Det övergripande syftet med checklistan är att teamet ska ha säkerställt att det är rätt patient som ska opereras med rätt operation. Vidare ska teamet ha värderat patientens tillstånd och vidtagit adekvata åtgärder, inklusive om det oväntade inträffar. Kontroll inför anestesistart är en så kallad ”gör-och-verifiera”- checklista (do-and verify), vilket innebär att momenten utförs och därefter kontrolleras att de är gjorda.
Vid urakuta ingrepp finns möjligheten att bara läsa så kallade ”Röda Punkter”, vilka. . .
Rekommenderade anestesimetoder
Var noga med att se till att patienterna är fastande, får ordinerad premedicinering, är preoperativt bedömd av anestesiolog, har korrekt övrig ordinarie medicinering och rätt antibiotikaprofylax. Kontrollera ordinarie smärtlindring och planera för fortsatt adekvat postoperativ smärtlindring. Avsteg från narkosform eller premedicinering görs individuellt på medicinsk indikation t.ex. hjärtsjukdom, svår luftväg, PONV, obesitas, allergier m.m. Tänk på sedvanliga kontraindikationer. Gör check-in före anestesistart.
Anestesimetoder och premedicinering för elektiva kirurgiska ingrepp
Basal luftvägshantering, intubering och anestesiutrustning
Fri luftväg är fundamentalt i all akutmedicinsk verksamhet i omhändertagandet av svårt sjuka patienter. Syrgasbrist till följd av ofri luftväg är den enskilt viktigaste anestesirelaterade orsaken till allvarlig skada eller perioperativ död. Den uppstår vanligen hos en patient som inte kan andas och inte går att ventilera. Detta är en situation alla som arbetar med akutsjukvård kan hamna i. En i förväg uttänkt handlingsplan och tillgång till relevant akututrustning och intubationsutrustning är nödvändigt för. . .
Balanserad anestesi
Induktion av generell anestesi med syrgas genom maskinandning
Generell anestesi eller med ett enklare ord ”narkos” utgörs av ett tillstånd av inducerad, reversibel och kontrollerad medvetslöshet (”hypnos”) och smärtfrihet (”anestesi”) som ofta benämns som ”balanserad anestesi”. Tillståndet kontrolleras och justeras av anestesipersonal med. . .
Hemodynamiska effekter av anestesimedel
Sevofluran (Sevorane®)
Sevofluran är en halogenerad metylisopropyleter. Det är ett inhalationsanestesimedel som används för induktion och underhåll av allmän anestesi. Sevofluran tillförs efter förgasning via mask, larynxmask eller endotrakealtub.
Indikation
Induktion och underhåll av allmän anestesi. . .
Inhalationsanestesi – Narkos - Generell anestesi
Metoden att söva människor med gas, generell anestesi har en lång tradition och flera olika anestesigaser har använts genom åren. Vanligen används halogenerade derivat av eter (inhalationsanestesimedel) enbart eller i kombination med lustgas för att försätta patienten i en kontrollerad form av medvetslöshet - narkos. Förångade narkosgaser (vaporiserade) såsom isofluran och sevofluran har ett litet terapeutiskt intervall varför överdosering måste undvikas och tillförd mängd gas styras med hög precision via en förgasare. Inhalationsanestesi har fördelen jämfört med intravenösa anestesimedel av att man kontinuerligt kan mäta. . .
Författare: Calle Öhman ÖL SÄS
Intravenös anestesi
Intravenös anestesi (TIVA/TCI) innebär en komplett anestesiform hanterad enbart med intravenösa läkemedel utan inhalationsanestesimedel. Anestesiformen styrs normalt helt och hållet med infusionspumpar men doseringen kan kompletteras med manuellt givna doser av intravenösa läkemedel vid behov. Tekniken beskrivs ingående nedan. De läkemedel som används ger sömn, hypnos och analgesi vilket tillsammans ger fullgod anestesi. Vid intravenös anestesi delas läkemedelstillförseln vanligen upp i två faser, induktionsdos och underhållsdos. Läkemedlen ges intravenöst med hög noggrannhet i infusionspumpar som ställs in. . .
Läkemedel för total intravenös anestesi
Här nedan följer en kort sammanfattning av vanliga läkemedel för intravenös anestesi. Därefter presenteras läkemedlen igen i detaljerat format.
Propofol (Diprivan®, Propolipid®, Recofol®, Propofol)
Propofol är ett hypnotikum som används både som induktionsmedel och underhållsmedel för intravenös anestesi. Det finns som beskrivits ovan olika tekniker att tillföra propofol, som Target Controlled Infusion (TCI), total intravenös anestesi (TIVA) och enkel volymsstyrd infusion (ml/tim). Vid intravenös anestesi använder man vanligen. . .
Neuromuskulär relaxation
Muskelrelaxerande läkemedel ger en neuromuskulär blockad genom aktivitet i den neuromuskulära kopplingen i tvärstrimmig muskulatur som styr kraften i muskler och andning. Muskelrelaxantia används för att underlätta för kirurgi i samband med allmän kirurgi särskilt laparoskopisk kirurgi, bukkirurgi, ortopedisk kirurgi, neurokirurgi, thoraxkirurgi eller annan kirurgi där det är nödvändigt att patienten ligger helt still eller är muskelslapp. Neuromuskulär blockad används även för att få kontroll över luftvägen med bra intubationsförhållanden och för att bättre kunna ventilera lungsjuka patienter.
Axon från nervändar kopplas normalt till muskelfibrer via ”neuromuskulära junctions. . .
Dynamiska dosguider för propofol, remifentanil och alfentanil i TIVA/TCI
Här nedan ser du dynamiska dosguider som ger dig rätt dos för rätt nivå av anestesin. Doseringen avläses antingen i TIVA-dosering eller i TCI-dosering beroende på infusionspumparnas inställning och programmering. Klicka på pilarna för att byta preparat mellan propofol, remifentanil och alfentanil.
- . . .
Fysiologiska förändringar under graviditet
Förlossningsepidural
Indikationer
- Svår förlossningssmärta
- Sectio i epiduralanestesi
Kontraindikationer
- Hudinfektion lokalt
- Hemostasrubbning
Sömndjupsregistrering vid generell anestesi
Inledning
Säker anestesi kräver en balans mellan adekvat medvetslöshet, amnesi, analgesi, muskelatoni och bibehållen fysiologisk stabilitet. Traditionellt har anestesidjup bedömts indirekt genom kliniska tecken och läkemedelskoncentrationer. Under de senaste decennierna har dock elektroencefalografi (EEG) och processade EEG-index utvecklats som verktyg för objektiv monitorering. Dessa metoder har väckt stort intresse, inte minst på grund av risken för intraoperativ awareness och postoperativa neurokognitiva störningar.
Medvetande och generell anestesi
Medvetande kan definieras som förmågan att uppleva och förnimma stimuli. Detta. . .
Postoperativt illamående - PONV
Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) har länge varit ett betydande problem inom anestesi och intensivvård. Faktum är att detta problem är det som mest oroar många patienter inför deras förestående anestesi. I det preoperativa samtalet är det ofta oro för postoperativt illamående som patienten först tar upp. Det är visat att valet av anestesiteknik är av betydelse för uppkomsten av PONV liksom förekomst av en rad olika riskfaktorer jämte vilken typ av kirurgi som är aktuell. PONV kan i viss mån förebyggas genom administration av ett eller flera. . .
Barnanestesi
Premedicinering till barn. Sedering av barn.
Det finns en mängd olika läkemedel som används i premedicinering till barn för att få analgesi och anxiolys. Huvudprincipen är att dessa läkemedel skall vara smärtstillande och avslappnande. Det allmänna preoperativa omhändertagandet av barn med föräldrar är väsentligt för att få tilltro från patienten och föräldrar med en god och säker anestesiinledning. Rädda och ängsliga föräldrar kan lätt sprida sin oro till barnet, preoperativ information är a och o. Under anestesiinduktionen är det lämpligt om endast den förälder som är. . .
Vanliga parenterala läkemedel till barn
Dosering av infusioner till barn
Beräkna rätt läkemedelsdoser
Skriv in barnets vikt och få rekommenderade läkemedelsdoser för anestesi.
. . .
Barn-HLR
Om det inte finns några livstecken hos barnet: Starta hjärt- och lungräddning (HLR) med fem inblåsningar. Vid hjärtstopp hos barn ska du ge barnet 5 inblåsningar direkt och starta sedan HLR 15:2. Utför HLR under en minut innan du larmar 112 om ingen annan larmat. Barn har sällan rytmrubbningar, utan den vanligaste orsaken vid hjärtstopp hos barn är syrebrist. Gör sedan tre serier med 15 tryck och två inblåsningar. Larma. Fortsätt HLR med att växla mellan 15 kompressioner och två inblåsningar tills hjälp är på plats eller. . .
Vätsketerapi till barn
Målet med vätsketerapi i pediatrisk intensivvård är att upprätthålla en stabil hemodynamik, säkerställa adekvat vävnadsperfusion och stödja vitala organfunktioner. Bedömning av vätskebehov och behandling kräver en noggrann balans mellan klinisk erfarenhet, monitorering och förståelse för barnets underliggande tillstånd. I detta kapitel behandlas principerna för vätsketerapi till barn i intensivvård, med fokus på fysiologiska förutsättningar, praktiska strategier och vanliga fallgropar.
- Albumin 5% är standard vid volymsbehov
- Ringer-Acetat fungerar i de flesta lägen
- Blod, trombocyter osv. baserat på. . .
Nutrition till barn
Evidens visar att både undernäring och övernutrition är associerade med negativa utfall såsom förlängd vårdtid, ökad risk för infektioner och försämrad organfunktion. Utmaningen i pediatrisk intensivvård ligger därför i att balansera behovet av adekvat energi- och proteinintag mot risken för metabola komplikationer vid överdriven tillförsel. Detta förutsätter noggrann monitorering, individualiserade beräkningar och ett interdisciplinärt arbetssätt där läkare, sjuksköterskor och dietister samverkar.
Internationella riktlinjer, bland annat från ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN (2018) och Society of Critical Care Medicine (SCCM) tillsammans med American Society for Parenteral. . .
Premedicinering barn
Det finns en mängd olika läkemedel som används i premedicinering till barn för att få analgesi och anxiolys. Huvudprincipen är att dessa läkemedel skall vara smärtstillande och avslappnande. Det allmänna preoperativa omhändertagandet av barn med föräldrar är väsentligt för att få tilltro från patienten och föräldrar med en god och säker anestesiinledning. Rädda och ängsliga föräldrar kan lätt sprida sin oro till barnet, preoperativ information är a och o. Under anestesiinduktionen är det lämpligt om endast den förälder som är lugnast är närvarande.
. . .
Förgiftningar
Belladonna
Allvarliga förgiftningar har inträffat vid medicinsk användning och då växten prövats i missbrukssyfte. Förgiftningar genom olyckshändelse hos barn är dock ovanliga. Växten är mycket sällsynt och förekommer nästan bara i botaniska trädgårdar.
Latin: Atropa belladonna
Atropa belladonna
Växten är mycket giftig. Innehåller bl.a. atropin som kan ge antikolinerga symptom med. . .
Rökgasförgiftning
Retande gaser kan orsaka trakeit, bronkit och bronkiolit med hyperemi, bronkospasm, riklig slemsekretion och ödem. I svåra fall kan en ARDS-bild utvecklas med tilltagande lungfibrotisering. Inspektion av farynx och larynx före intubation bör göras om sot och ödem förekommer genom tunn fiberskopi via näsan under lätt sedering. Svedda ögonbryn, ögonfransar, näshår och skägg, konjunktivit, ökat tårflöde, ljusskygghet, brännskada i ansiktet, upphostningar av sot, ödem i svalg och näsöppningar är symtom på inhalationsskada. Larynx kan svullna kraftigt efter termiska skador och sot kan obstruera luftvägarna rent mekaniskt. Sot kan plugga igen. . .
Akut alkoholintoxikation
Akut intoxikation av alkohol
Cirka 5 % av alla vuxna män och 2 % av alla kvinnor i Sverige har ett alkoholberoende. Ungefär 300 000 personer beräknas ha en riskfylld alkoholkonsumtion men i vissa skattningar anges betydligt högre antal. Cirka 20 % av befolkningen har mer eller mindre tillfälliga alkoholproblem. Dessa siffror är uppskattade och därför relativt osäkra. . .
Ormbett och effekter av ormgift
Bett av giftorm i Sverige sker i huvudsak av huggorm (Vipera berus) som är den enda giftiga art som förekommer naturligt i landet. Ormbett inträffar vanligast längs med kusterna, framför allt sommartid. Cirka 70 patienter per år läggs in på sjukhus i Sverige för vård efter ormbett. Vuxna huggormar blir runt 60 cm långa, är grå eller ljusbruna med ett karaktäristisk svart sicksackformat mönster över ryggen men ormen kan även vara helt svart eller grå. Yngre exemplar kan även vara rödbruna. Huggorm kan ibland förväxlas med hasselsnok. . .
Svampförgiftning
Svampförgiftning inträffar vanligen efter förtäring av giftig svamp som förväxlats med ätlig svamp. I sällsynta fall förekommer förgiftning på annat sätt, t ex genom rökning av hallucinogena svampar eller efter inandning av ångor vid förvällning av murklor. Några vanliga ätliga svampar är kantarell, tryffelsvamp, stensopp (Karl-Johansvamp), champinjon, skiitake (ekmussling) och ostronmussling.Uppskattningsvis uppsöker 50-200 personer sjukvården i Sverige för misstänkt svampförgiftning varje år. Allvarliga förgiftningar är ovanliga, men enstaka allvarliga fall förekommer årligen. Dödsfall är mycket sällsynt och inträffar sporadiskt.
. . .
Bett och sting
De flesta bett och sting i Norden är av godartad natur och orsakar endast lindriga till måttliga symtom. En del sting kan ge upphov till allvarligare symtom och antalet sjukvårdsrelaterade fall kan räknas i tusental varje sommar. Dödsfall är mycket sällsynta, men enstaka fall förekommer varje år, främst i form av allergiska reaktioner efter bistick med anafylaktisk chock som följd där man räknar med 2-3 dödsfall per år. Dödsfall efter ormbett förekommer endast sporadiskt, runt ett fall per årtionde i Sverige.
. . .
Omhändertagande av patient med akut förgiftning
De flesta förgiftningar är självförvållade men inte alla. Akut förgiftning kan orsakas av läkemedel och droger men även gaser, kemikalier, svampar och andra typer av biologiska toxiner. En primär bedömning bör försöka fastställa om förgiftningen är avsiktlig eller oavsiktlig och om den är självförvållad eller vållad av annan, detta bör dokumenteras och journalföras och det påverkar även diagnosklassificeringen. Här följer generella riktlinjer för akut omhändertagande av akuta förgiftningar men behandlingen kan variera och varje enskilt fall måste bedömas utifrån. . .
Cannabis
Det uppskattas att 147 miljoner människor världen över använder cannabis. Vanligast tycks användningen vara i Nya Zeeland, Australien och USA. Cannabis används också i stor utsträckning i Europa där 14,6 miljoner, eller 11,2 procent av alla unga vuxna (15–34 år), använt cannabis någon gång under senaste året.
En man röker. . .
Marin toxikologi
Fjärsingstick och andra giftiga fiskar
Ett stort antal fiskar, blötdjur, anemoner och andra marina organismer kan orsaka en toxisk reaktion vid kontakt med människor. Av havets cirka 27 000 kända arter bedöms omkring 1 700 som mer eller mindre giftiga. Det är fler än alla kända giftiga ryggradsdjur tillsammans. Förgiftning av marina arter kan uppträda efter förtäring av giftig fisk men kan även inträda efter sting eller beröring, vanligen genom gifttaggar. De vanligaste förgiftningarna. . .
Hjärtlungräddning
Hjärtlungräddning
Fungerande cirkulation är fundamentalt i omhändertagandet av svårt sjuka patienter. Hjärtstopp eller kardiovaskulär kollaps med otillräcklig cirkulation är vanligt inom akutmedicinen och intensivvården. En i förväg uttänkt handlingsplan och tillgång till relevant akututrustning är nödvändigt för att kunna hantera ett hjärtstopp snabbt och effektivt. De flesta hjärtstopp inträffar prehospitalt utanför sjukhus "Out of Hospital Cardiac Arrest" OHCA men de inträffar även på sjukhus "In Hospital Cardiac Arrest" IHCA. HLR startas därför oftast prehospitalt.
Barn-HLR
Om det inte finns några livstecken hos barnet: Starta hjärt- och lungräddning (HLR) med fem inblåsningar. Vid hjärtstopp hos barn ska du ge barnet 5 inblåsningar direkt och starta sedan HLR 15:2. Utför HLR under en minut innan du larmar 112 om ingen annan larmat. Barn har sällan rytmrubbningar, utan den vanligaste orsaken vid hjärtstopp hos barn är syrebrist. Gör sedan tre serier med 15 tryck och två inblåsningar. Larma. Fortsätt HLR med att växla mellan 15 kompressioner och två inblåsningar tills hjälp är på plats eller. . .
Intensivvård
Definition av trombocytopeni
- TPK < 150 x 109
- Ungefär 50 % av IVA-patienter är trombocytopena någon gång
- Associerat med högre mortalitet
- Ökad risk för blödning
- Ej lägre risk för trombos
- Trombosprofylax vid TPK > 30
Akut leversvikt
Akut leversvikt definieras som progredierande leversjukdom med encefalopati och PK/INR > 1,5 hos en person utan tidigare känd leversjukdom. I nedanstående text används den engelska förkortningen ALF (Acute Liver Failure).
Tillståndet karaktäriseras av snabb försämring av leverns syntesförmåga och medför koagulopati och encefalopati som uppstår inom dagar till veckor. ALF är ofta föregånget av illamående och kräkningar. Tillståndet kompliceras många gånger av multiorgansvikt (MODS) med vasoplegisk kardiovaskulär svikt, njursvikt och hjärnödem, eftersom levernekros triggar inflammationskaskaden. Resuscitering med vätska (kristalloid,albumin), vasopressor (Noradrenalin) och adekvat oxygenering (O2,respirator. . .
Omhändertagande av patient med akut lungemboli – symtom och behandling
Svåra fall av lungemboli kännetecknas av hypoxi med tilltagande cirkulatorisk svikt. Instabil hemodynamik med tecken på perifer och cerebral hypoperfusion signalerar dekompensation och låg CO. Vid lungemboli sker en akut ökning av pulmonell vaskulär resistens (PVR) vilket skapar en högerkammarsvikt (HK). Väggtensionen stiger snabbt i den tryckbelastade HK vilket leder till ett ökat syrgasbehov och sänkt koronarperfusion som snabbt resulterar i HK ischemi. Därmed kan inte HK upprätthålla preload för vänster kammare med sänkt CO/MAP och ytterligare försämrad koronarperfusion som. . .
Lungfibros
Idiopatisk lungfibros - IPF
Tidigare har även diagnosen IFA (Idiopatisk Fibrotiserande Alveolit) använts. IPF motsvaras morfologiskt av UIP ("usual interstitial pneumonia"). Vanliga symtom är andfåddhet, trötthet och hosta.
Interstitiell pneumoni - UIP/NSIP (Usual Interstitial Pneumonia - UIP)
Etiologin är okänd. Sjukdomen svarar dåligt på behandling och har dålig prognos. Dessa patienter måste oftast transplanteras, båda lungorna byts. Lungtransplantation har en. . .
Viktiga punkter att gå igenom vid en IVA-rond
ÖverblickVad är aktuellt/a intensivvårdsproblem?Utvärdering av genomförda insatser under vårdförloppetAnamnes/bakgrundPågående och tidigare hälsoproblem av vikt för intensivvårdenPatientens tidigare funktionsnivåSTATUSAndning/ lungorVentilatorinställningarBlodgaserIntubationUrträning, extubationTrakeostomi? Andningsvård – åtgärder?Pleuradränage?CirkulationVasoaktiva och inotropa läkemedelVärdera hemodynamikBehov av utökad monitorering?Picco?Vätskestatus, vätskebehandlingKoagulationTrombosprofylaxBuktrycksmätningNeurologiMedvetandegradPågående sederingSmärtaSömnDelirirum (manifest, screening) Wake-up Call?CFM?Njurfunktion Vätske/elektrolytbalansNjurfunktion och. . .
Plasmaferes drar ingen vätska normalt. Man ersätter plasman med givarplasma eller albuminlösning, vanligen albuminlösning. Metoden används bl.a. vid TTP/HUS, SLE, Wegeners syndrom, Goodpastures syndrom, Guillain-Barrés syndrom, Myastenia Gravis. Central dialyskateter (CDK) med dubbellumen kan användas akut om kärlaccess saknas alternativt en artärkateter, vanligen i a. femoralis och en venkateter i v. femoralis. Behandlingen utförs intermittent 3 dagar i veckan, under 2-4 timmar per gång. Noggrann viktkontroll och kontroll av uremi och kaliumproblem är viktigt.
- . . .
Respiratorbehandling
Patienter, som på grund av lungsjukdom eller annan skada på lungorna inte kan andas tillfredsställande, kan behandlas med hjälp av en respirator som ventilerar lungorna. Respiratorn beskrivs ofta som en ventilator. Andningen sker invasivt via ett slutet slangsystem med ett reglerat och kontrollerat tryck och flöde i luftvägarna. Ventilatorn levererar en förinställd tidalvolym eller minutvolym under en förinställd inspirationstid och vid en förinställd andningsfrekvens. Patienten är i regel oralt intuberad men kan även vara nasalt intuberad eller ansluten via en trakealkanyl i ett tracheostoma.
. . .
Cirkulationssvikt och blodtryckshöjande behandling
Med inotrop behandling avses intravenös vasopressorbehandling med potenta kortverkande vasoaktiva läkemedel. Läkemedlen som vanligen används är syntetiska snabbverkande katekolaminer. Dessa läkemedel ges intravenöst intermittent eller i en kontinuerlig infusion via en CVK eller en perifer venkanyl (PVK). Behandlingen resulterar oftast men inte alltid i ett förhöjt blodtryck, ökad hjärtminutvolym och ökad syrgastransport. Katekolaminerna aktiverar α och β-receptorer i vitala organ och perifera kärl. Αlfa1-receptorer finns främst i perifera blodkärl postsynaptiskt, β1-receptorer finns främst i hjärtat, β2-receptorer finns i hjärta, blodkärl. . .
Checklista för IVA-rond
ÖverblickVad är aktuellt/a intensivvårdsproblem?Utvärdering av genomförda insatser under vårdförloppetAnamnes/bakgrundPågående och tidigare hälsoproblem av vikt för intensivvårdenPatientens tidigare funktionsnivåSTATUSAndning/ lungorVentilatorinställningarBlodgaserIntubationUrträning, extubationTrakeostomi? Andningsvård – åtgärder?Pleuradränage?CirkulationVasoaktiva och inotropa läkemedelVärdera hemodynamikBehov av utökad monitorering?Picco?Vätskestatus, vätskebehandlingKoagulationTrombosprofylaxBuktrycksmätningNeurologiMedvetandegradPågående sederingSmärtaSömnDelirirum (manifest, screening) Wake-up Call?CFM?Njurfunktion Vätske/elektrolytbalansNjurfunktion och urinproduktion?Vätskebalans – vätska in/utViktDosjustera läkemedel?Diuretika?Elektrolyter – Na, K. . .
Subarachnoidalblödning - SAH
Bakgrund
- Incidens 10 per 100.000 invånare/år
- På NIVA/SU vårdas ca 100 patienter med SAB per år
- Intensivvårdstid ofta 7-10 dagar
- Något fler kvinnor än. . .
Livshotande infektioner
Sepsis och andra svåra infektioner innebär att en allvarlig infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna tar skada och inte fungerar som de ska. Ibland kan även en lindrig infektion snabbt utvecklas till ett allvarligt tillstånd som utvecklas till multiorgansvikt. Den som drabbas känner sig oftast mycket sjuk och har svårt att klara sig själv. Symtomen kommer ofta plötsligt, ibland på några timmar. Utredning och identifiering av infektionsfokus med kirurgisk intervention (incision, dränering, excision, amputation, debridering, avlastning etc.) när så. . .
Andningssvikt och ventilatorbehandling vid svår Covid-19-infektion
Sjukdomsförlopp vid Covid 19 infektion
- Patienter med svår coronavirussjukdom 2019 (Covid-19) kan bli kritiskt sjuka med akut andningsbesvär som vanligtvis börjar ungefär 1 vecka. . .
Dialysbehandling
Dialysbehandling ges vid akut eller kronisk njursvikt med uremi. Akut njursvikt är en vanlig följd av olika livshotande sjukdomar som t ex sepsis, akut leversvikt, stort trauma, akut pankreatit m m och dialysbehandling är ett vanligt inslag på en intensivvårdsavdelning. Akut njursvikt ökar mortaliteten vid olika allvarliga sjukdomstillstånd och rätt insatt dialysbehandling kan många gånger förbättra prognosen och rädda liv. I detta kapitel beskrivs olika typer av dialysmetoder som används inom intensivvården.
Det finns många sätt att mäta njurfunktionen, vanligen används bestämning av kreatinin, urea och formelberäkning av GFR. För. . .
Fysikalisk-kemisk tolkning av syra-bas-system
Den kanadensiske naturvetaren Peter Stewart publicerade sin bok ”How to understand acid-base physiology” 1981. I den presenterade han en integrerad modell över hur elektrolyter, vattenbalans, koldioxid och proteiner samverkar för att bestämma syra-bas-balans. Under de följande 20 åren kom en stor mängd vetenskapliga artiklar som förankrade modellen i klinisk tolkning och behandling av syra-basrubbningar. Modellen kallas ”the Stewart approach” eller ”physico-chemical model”. Den utgår från fysikalisk-kemiska egenskaper hos olika elektrolyter (starka och. . .
Om nutrition
Trauma och allvarlig sjukdom innebär utomordentliga påfrestningar på kroppen som genererar ett absolut krav på adekvat tillförsel av näringsämnen för att kroppen inte skall brytas ner och sjukdomen förlängas eller förvärras. Nutrition inom anestesi och intensivvård är en basal del av behandlingen som kan kategoriseras i enteral (via tarmen) och parenteral nutrition (via blodet). Fullständig intravenös nutrition kallas vanligen för total parenteral nutrition (TPN). Kroppen behöver tillskott av kolhydrater, fett, proteiner, mineralämnen, spårämnen och vitaminer. I TPN ges vanligen lösningar av en fettemulsion, en kolhydratlösning och en aminosyralösning. . .
ECMO - generella principer
Patienter, vars respiration är så påverkad att man med optimal respiratorbehandling inte kan hålla syresättning eller koldioxidborttag tillräcklig, kan behandlas med venovenös extracorporeal membranoxygenering (VV-ECMO). Venoarteriell ECMO (VA-ECMO) hjälper å andra sidan patienter vars cirkulation inte är förenlig med fortsatt liv trots maximal inotrop behandling [1,2]. Båda behandlingarna kan upprätthålla livet på patienten under en begränsad tid och målet är generellt att lungorna respektive hjärtat ska återhämta sig inom denna tid. Medan VV-ECMO kan fungera i månader så är VA-ECMO:s. . .
Status epilepticus - Behandling
Dokumentet avspeglar aktuella rutiner för behandling av status epilepticus och innehåller rekommendationer kring intensivvård.
Bakgrund och definition
Status epilepticus (SE) är ett tillstånd med onormalt långvariga eller tätt återkommande epileptiska anfall, som i vissa fall innebär en risk för långtidseffekter.1 Den totala mortaliteten vid SE är upp till 20 % och beror bland annat på patientens ålder, samsjuklighet, anfallstyp, medvetandegrad och i vissa fall tid till insatt behandling. Orsaken till SE är dock den mest. . .
Donationsutredning
Då en person avlider på ett sådant sätt att organdonation är möjlig är det hälso- och sjukvårdens skyldighet att utreda donationsviljan (SOSFS 2009:30, SFS 1995:831 Lag om Transplantation).
Transplantationslagen bygger på ”Förmodat samtycke”, det vill säga att om patienten inte uttryckt sig negativ till donation av organ eller vävnader efter sin död, så förutsätter. . .
Acetylcystein (acetylcystein)
Indikation: Förgiftning med paracetamol. Akut leversvikt. Förgiftning med vit eller lömsk flugsvamp (amatoxin). Slemlösande i inhalation vid KOL.
Vid paracetamolförgiftning verkar acetylcystein genom att dess metabolit cystein stimulerar leverns biosyntes av glutation. Acetylcystein insätts om S-paracetamol ligger över 1000 μmol/l vid 4 timmar, 700 μmol/l vid 6 timmar och 350 μmol/l vid 10 timmar efter överdoseringen. Vid alkoholism, svält, dehydrering, nedsatt leverfunktion eller behandling med enzyminducerande läkemedel bör lägre gränser gälla: 650, 450 respektive 230 μmol/l. Om behandlingen med Acetylcystein påbörjas inom. . .
Sedering av intensivvårdspatient
Sedering av intensivvårdspatienter ges efter patientens behov av ångestlindring och smärtfrihet och anpassas efter pågående medicinska behandlingar och ingrepp. Sedering ges i regel som intravenös kontinuerlig infusion av två separata läkemedel parallellt. Sedering ges regelmässigt till patienter som vårdas i respirator för att tolerera tuben och följa med i respiratorandningen. En oral tub är mycket svårt att tolerera utan sedering. En trachealkanyl är mindre irriterande än en nasal tub som är mindre irriterande än en oralt placerad tub.
Vanliga läkemedel som ges till patient i respirator. . .
Kalkylatorer
Nutritionskalkylator
Följ länken för att komma till nutritionskalkylatorn.
Beräkna rätt läkemedelsdoser
Skriv in barnets vikt och få rekommenderade läkemedelsdoser för anestesi
Skriv ut resultat. . .
Kärlaccess: PVK - CVK - Artärnål
Artärnål
En vanlig artärkateter för vuxen patient mäter 45 mm i längd med en diameter på 1,1 mm vilket motsvarar 20G. En artärkateter kopplas vanligen upp mot ett tryckset (spolset under övertryck) med en elektronisk dom som kan registrera och mäta blodets pulsationer vilket presenteras grafiskt som en artärtryckskurva. Pulsationerna i artärtryckskurvan kan mäta puls, blodtryck och ge en uppfattning om aktuell blodvolym.
PVK (perifer venkateter)
En PVK består av en plastkanyl med mandräng i. Mandrängen är en vass metallnål inuti kanylen som dras ut direkt efter att man kommit på plats med plastkanylen i den ven som penetrerats. En del PVK:er har ett plastskydd som direkt ockluderar och skyddar från stick av metalledaren när denna tagits bort (stickskydd). Vissa PVK:er (t.ex. märket Venflon) har ett ventilhus ("skorsten") ovanpå kanylens bas för venösa injektioner. Andra PVK:er tillåter injektioner enbart genom den proximala änden av kanylen eller genom en. . .
Midline
Denna venkateter är en typ av långtids-PVK som är ett alternativ till CVK eller upprepade PVK:er. Katetern är 20 eller 25 cm lång. Spetsen hamnar i en stor ven (vanligen i vena axillaris) men fortfarande extrathorakalt. Midlinekateter läggs in ultraljudslett och perkutant via en ven i överarmen, vanligen vena basilica (eller vena brachialis). Dessa katetrar är avsedda för både kort- och medellångtidsbruk, 1-3 veckor. Kan många gånger ersätta CVK för venös access. Liten dos hudbedövningsmedel (t.ex. Xylocain 1%) kan anläggas först. Under sterila förhållanden punkteras v. . .
CVK - inläggning och skötsel
I Sverige läggs mer än 30 000 centrala venkatetrar (CVK) varje år. CVK läggs för att få säker tillgång till blodbanan som kan användas under lång tid, vanligen 3-21 dagar. CVK används också för mätning av central hemodynamik. Kateterisering av centrala vener har beskrivits i vetenskapliga publikationer sedan tidigt 1900-tal och katetermaterial, inläggningstekniker och användningsområden har utvecklats under senaste århundradet. I modern sjukvård används centralvenös kateter (CVK) för säker administration av vätska, nutrition och kärlirriterande läkemedel. Användningen är frekvent inom perioperativ medicin. . .
Läkemedel
När kan man lägga epidural i förhållande till behandling med antikoagulantia?
Utsättningstider av antikoagulation inför ryggbedövning
Länk till Rekommendationer om utsättning av antikoagulantia inför neuroaxial blockad, epidural och spinal. . . .
Acetylcystein (acetylcystein)
Indikation: Förgiftning med paracetamol. Akut leversvikt. Förgiftning med vit eller lömsk flugsvamp (amatoxin). Slemlösande i inhalation vid KOL.
Vid paracetamolförgiftning verkar acetylcystein genom att dess metabolit cystein stimulerar leverns biosyntes av glutation. Acetylcystein insätts om S-paracetamol ligger över 1000 μmol/l vid 4 timmar, 700 μmol/l vid 6 timmar och 350 μmol/l vid 10 timmar efter överdoseringen. Vid alkoholism, svält, dehydrering, nedsatt leverfunktion eller behandling med enzyminducerande läkemedel bör lägre gränser gälla: 650, 450 respektive 230 μmol/l. Om behandlingen med Acetylcystein påbörjas inom. . .
Utsättning av antikoagulantia inför kirurgi och operation
Länk till Rekommendationer om utsättning av antikoagulantia inför neuroaxial blockad, epidural och spinal. Klicka här!
Klassificering av antikoagulantia
Arixtra® (fondaparinux) - reversering
Reverseras med: Det finns ingen känd antidot till fondaparinux men viss erfarenhet finns av att ge Protrombinkomplex, Koagulationsfaktor II + IX (Ocplex®). Man kan även överväga NovoSeven 90-100 ug/kg och/eller Feiba. . .
Terapeutiska läkemedelskoncentrationer
Läkemedelsbehandling kan ofta med fördel stämmas av mot uppmätt serumkoncentration. . .
Referensvärden för normalvärden
* Kreatinin 1 mg/dL = 88,4 mikromol/L. ** Bilirubin: 1 mg/dL = 17,1 mikromol/L
Det gäller att hålla koll på aktuella referensvärden
Toxikologiska referensvärden
. . .
Läkemedelsnamn i olika länder
Svenska ord till franska ord
Här nedan finns en effektiv fransk medicinsk parlör
