Anestesi
Checklista och instruktioner – Kontroll inför anestesistart
Det övergripande syftet med checklistan är att teamet ska ha säkerställt att det är rätt patient som ska opereras med rätt operation. Vidare ska teamet ha värderat patientens tillstånd och vidtagit adekvata åtgärder, inklusive om det oväntade inträffar. Kontroll inför anestesistart är en så kallad ”gör-och-verifiera”- checklista (do-and verify), vilket innebär att momenten utförs och därefter kontrolleras att de är gjorda.
Vid urakuta ingrepp finns möjligheten att bara läsa så kallade ”Röda Punkter”, vilka. . .
Rekommenderade anestesimetoder
Var noga med att se till att patienterna är fastande, får ordinerad premedicinering, är preoperativt bedömd av anestesiolog, har korrekt övrig ordinarie medicinering och rätt antibiotikaprofylax. Kontrollera ordinarie smärtlindring och planera för fortsatt adekvat postoperativ smärtlindring. Avsteg från narkosform eller premedicinering görs individuellt på medicinsk indikation t.ex. hjärtsjukdom, svår luftväg, PONV, obesitas, allergier m.m. Tänk på sedvanliga kontraindikationer. Gör check-in före anestesistart.
Anestesimetoder och premedicinering för elektiva kirurgiska ingrepp
Basal luftvägshantering, intubering och anestesiutrustning
Fri luftväg är fundamentalt i all akutmedicinsk verksamhet i omhändertagandet av svårt sjuka patienter. Syrgasbrist till följd av ofri luftväg är den enskilt viktigaste anestesirelaterade orsaken till allvarlig skada eller perioperativ död. Den uppstår vanligen hos en patient som inte kan andas och inte går att ventilera. Detta är en situation alla som arbetar med akutsjukvård kan hamna i. En i förväg uttänkt handlingsplan och tillgång till relevant akututrustning och intubationsutrustning är nödvändigt för. . .
Balanserad anestesi
Induktion av generell anestesi med syrgas genom maskinandning
Generell anestesi eller med ett enklare ord ”narkos” utgörs av ett tillstånd av inducerad, reversibel och kontrollerad medvetslöshet (”hypnos”) och smärtfrihet (”anestesi”) som ofta benämns som ”balanserad anestesi”. Tillståndet kontrolleras och justeras av anestesipersonal med. . .
Kort sammanfattning av vanliga läkemedel för intravenös anestesi
Hemodynamiska effekter av anestesimedel
Halveringstider för sederande läkemedel
PM: Val av induktionsläkemedel vid generell anestesi
Syfte
Att stödja val av intravenöst induktionsläkemedel baserat på patientens fysiologi, kliniska situation och riskprofil för att optimera patientsäkerhet vid anestesiinduktion.
Inhalationsanestesi – Narkos - Generell anestesi
Metoden att söva människor med gas, generell anestesi har en lång tradition och flera olika anestesigaser har använts genom åren. Vanligen används halogenerade derivat av eter (inhalationsanestesimedel) enbart eller i kombination med lustgas för att försätta patienten i en kontrollerad form av medvetslöshet - narkos. Förångade narkosgaser (vaporiserade) såsom isofluran och sevofluran har ett litet terapeutiskt intervall varför överdosering måste undvikas och tillförd mängd gas styras med hög precision via en förgasare. Inhalationsanestesi har fördelen jämfört med intravenösa anestesimedel av att man kontinuerligt kan mäta. . .
Författare: Calle Öhman ÖL SÄS
Intravenös anestesi
Intravenös anestesi (TIVA/TCI) innebär en komplett anestesiform hanterad enbart med intravenösa läkemedel utan inhalationsanestesimedel. Anestesiformen styrs normalt helt och hållet med infusionspumpar men doseringen kan kompletteras med manuellt givna doser av intravenösa läkemedel vid behov. Tekniken beskrivs ingående nedan. De läkemedel som används ger sömn, hypnos och analgesi vilket tillsammans ger fullgod anestesi. Vid intravenös anestesi delas läkemedelstillförseln vanligen upp i två faser, induktionsdos och underhållsdos. Läkemedlen ges intravenöst med hög noggrannhet i infusionspumpar som ställs in. . .
Läkemedel för balanserad anestesi
Här nedan följer en kort sammanfattning av vanliga läkemedel för intravenös anestesi. Därefter presenteras läkemedlen igen i detaljerat format.
Halveringstider för sederande läkemedel
Hemodynamiska effekter av anestesimedel
PM: Val av induktionsläkemedel vid generell anestesi
Syfte
Att stödja val av intravenöst induktionsläkemedel baserat på patientens fysiologi, kliniska situation. . .
Neuromuskulär relaxation
Muskelrelaxerande läkemedel ger en neuromuskulär blockad genom aktivitet i den neuromuskulära kopplingen i tvärstrimmig muskulatur som styr kraften i muskler och andning. Muskelrelaxantia används för att underlätta för kirurgi i samband med allmän kirurgi särskilt laparoskopisk kirurgi, bukkirurgi, ortopedisk kirurgi, neurokirurgi, thoraxkirurgi eller annan kirurgi där det är nödvändigt att patienten ligger helt still eller är muskelslapp. Neuromuskulär blockad används även för att få kontroll över luftvägen med bra intubationsförhållanden och för att bättre kunna ventilera lungsjuka patienter.
Axon från nervändar kopplas normalt till muskelfibrer via ”neuromuskulära junctions. . .
Dynamiska dosguider för propofol, remifentanil och alfentanil i TIVA/TCI
Här nedan ser du dynamiska dosguider som ger dig rätt dos för rätt nivå av anestesin. Doseringen avläses antingen i TIVA-dosering eller i TCI-dosering beroende på infusionspumparnas inställning och programmering. Klicka på pilarna för att byta preparat mellan propofol, remifentanil och alfentanil.
- . . .
Gradering av skyndsamhetsgrad vid kejsarsnitt
Nivå 1: Urakut Sectio/larmsnitt/omedelbart snitt:
- Omedelbart hot för barnets och/eller mammans liv
Nivå 2: Akutsnitt-brådskande:
- Hot för barnets eller mammans liv. Barnet bör vara ute inom 20-30 min
Sömndjupsregistrering vid generell anestesi
Inledning
Säker anestesi kräver en balans mellan adekvat medvetslöshet, amnesi, analgesi, muskelatoni och bibehållen fysiologisk stabilitet. Traditionellt har anestesidjup bedömts indirekt genom kliniska tecken och läkemedelskoncentrationer. Under de senaste decennierna har dock elektroencefalografi (EEG) och processade EEG-index utvecklats som verktyg för objektiv monitorering. Dessa metoder har väckt stort intresse, inte minst på grund av risken för intraoperativ awareness och postoperativa neurokognitiva störningar.
Medvetande och generell anestesi
Medvetande kan definieras som förmågan att uppleva och förnimma stimuli. Detta. . .
Postoperativt illamående - PONV
Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) har länge varit ett betydande problem inom anestesi och intensivvård. Faktum är att detta problem är det som mest oroar många patienter inför deras förestående anestesi. I det preoperativa samtalet är det ofta oro för postoperativt illamående som patienten först tar upp. Det är visat att valet av anestesiteknik är av betydelse för uppkomsten av PONV liksom förekomst av en rad olika riskfaktorer jämte vilken typ av kirurgi som är aktuell. PONV kan i viss mån förebyggas genom administration av ett eller flera. . .
